Nu är det över!

Jag och dalapollen
Tjolahej Tjolahopp!
Ja nu var det gjort. Det jag bävat för hela vintern nästan. Tjejvasan alltså.
Det var en riktig hit faktiskt!
Det började med att jag o Henrik stog i bilkö i nån timma på väg till starten i Oxberg.
Jag kände mig faktiskt mycket cool-lugn. Men när vi väl hittat en parkering, gick pulsen upp en aning. Jag visste ju inte ens vart starten låg. Det va ju massvis med bilar och folk överallt. Henrik kom på den ultimata idén att följa efter nån annan vasaloppsklädd tjej och se vart hon tog vägen. Vi hittade fram och jag ställde mig i startled 11, och bad henrik genast åka hem igen, så jag inte skulle känna mig iakttagen.
Precis bredvid mig, stod en tjej som såg pratglad ut. Vi började kallprata lite om våra oerhört fräna skidor(vi hade lika dana! och lika dana pjäxor också). Ja o inte nog med det! vi va nästan grannar också. En varbergsbo!
Ja det va en mycket trevlig start.
Vi fick värma upp med lite gympa som instruerades av ett par gubbar i käcka , röda toppluvor.
O sen bar det av! Jag önskade min nya varbergskompis en trevlig resa och for iväg. Det var oerhört med folk i spåret, och i uppförsbackarna var det drygt att ta sig upp med människor tätt framför och tätt bakom sig. Men så småningom glesnade ledet. Jag kände mig mycket peppad, och kände att jag hade världens härligaste glid. Och dessutom hade jag fäste.
Under första milen var jag lite orolig hur jag skulle orka med allt. Jag hade ju trots allt bara åkt totalt 2,8 mil sammanlagt under vintern innan loppet. Men inget kunde stoppa mig.
Jag hade 3 delmål i loppet. Första delmålet var Hökberg, där jag visste att henriks mamma,pappa och Brorsa skulle stå o heja. Det gjorde de också. Men jag som hade sånt oerhört glid valde att inte stanna till.
O i Läde befann sig mitt andra delmål. Det var antonia. Hon hejade på mig ordentligt och 3 glas med sportdryck!. Hade ju förmånen att känna en vätskeutdelare.
Tredje målet var förstås målgången i mora.
Där gav jag mina absolut sista krafter. Istället för krans fick jag en tjejvasadalahäst( av fam Bergman) runt halsen och en chockolympic gamesmedalj av mina kollegor Carina och Johanna. Til min besvikelse hade dessvärre innehållet(chokladen) i min erövrade medajs ramlat ur någonstans på målsträckan
Sen var det gjort. Det var en oerhört trevlig tur och trevliga motionärer i spåret.
Med tanke på att jag var i nästa sista startledet, var det också flera nybörjare och tanter. Detta gjorde att det var många livsnjutare som gled omkring i loppet.
Henriks morbror skall ha en stor eloge för den suveräna vallningen han genomförde åt mig på fredag kväll. Kunde inte varit bättre. Kom i mål efter 3 H och 19 min. Kanske ett riktigt tantresultat. Men jag är faktiskt nöjd.
Nog om vasaloppet.
Nästa helg ska jag iväg på jympaledarutbildning i Stockholm under 4 dagar.Därför är det hårdträning som gäller i veckan. Allt för att känna mig lite starkare inför nästa vecka. Imorgon blir det premiär på "Morahälsan". Vågar inte riktigt gå dit själv, men får väl lov nu när jag köpt ett kort.
Håll i hatten ikväll, om Xynthia hälsar på.
Nu går jag iväg och bakar en kladdkaka. Har fått beställning av Henrik.
Adjö. Nu är det inte kul med snö!
Kommentarer
Postat av: FARSAN
JÄVLA FIN HÄST. DEN ÄR DU VÄRD.DU ÄR VÄL INTE SÅ AKTIV ATT DU GLÖMMER ATT SLÖSLAPPA LITE OCKSÅ.
JAG VAR LIKADAN I DEN ÅLDERN. JAG MENAR REDAN I DEN ÅLDERN. ELLER? JAG MINNS NOG INTE RIKTIGT. ALAddIN VAR DET. HA DET BRA GÅ PÅ SPA.
Trackback