Roliga dagar framöver!

Nu har jag börjat packa mina jymapkläder.          Så här kankse vi ser ut i helgen ungefär!    
 Kolla in de nya lättviktsbyxorna!( t.v)Fräna va?!


Idagär lilla plutten här hemma iväg på kurs i Sälen. O så får han åka ksidor också. Sitter här hemma och tycker lite synd om mig själv som faktiskt bar aåkt utför 1 gång denna säsongen!
Men imorgon är det äntligen dags att ge sig av till stockholm, och blir en lyckligare människa igen!
Det är naturligtvis inte just staden stockholm jag ser fram emot.
Utan det hela som drar är underbara Emma Lindgren och Friskis och svettis steg 1 ledarutbildning.
Imorgon ska jag och emma shoppa på kvällen. Jag ska inhandla mig ett par joggingskor.  Sen ska vi ut och gå . Allt för att jag ska hinna ksita ner mina nya skor innan jag ger mig in på utbildningen i Lillsved. Jag kan ju inte komma med rena skor, och se ut som nån friskis wannabe!.
Sen ska jag och Emma ha myskväll med grillad kyckling och andra avenyn!

Torsdag, Fredag, Lördag och Söndag kommer var fullspäckade dagar med praktiska och toretiska övningar. Ska bli underbart att koppla av från arbetslivet och bara ägna sig åt enormt trevliga saker.
Har fått kursdeltagarlistan med motionärer från Danderyd,Järfälla,Linköping,Södertälje,Tyresö,Västerås,Örnsköldsvik,Trosa och Härnösand. Ett gött gäng får jag hoppas!
Idag fick jag lov att köpa ett par lättviktsbyxor ( har ni hört så löjligt).  Med et tpar sån kan man jympa mycket bra utomhus, med ett par långkalsonger under. Har ett par riktigt goa gamla röda långkalsonger som jag ärvt av mamma en gång i tiden jag tänkte ha under. Det är ju väldigt intressant att läsa om vad jag tänke ha på mig kan jag tänka. Men nått måste jag ju hitta på.

Rapport om denna hurtiga helg kommer förstås efteråt.

 Med jympa och hopp, önskar jag dig allting gott!




Nu är det över!



Jag och dalapollen

Tjolahej Tjolahopp!
Ja nu var det gjort. Det jag bävat för hela vintern nästan. Tjejvasan alltså.
Det var en riktig hit faktiskt!
Det började med att jag o Henrik stog i bilkö i nån timma på väg till starten i Oxberg.
Jag kände mig faktiskt mycket cool-lugn. Men när vi väl hittat en parkering, gick pulsen upp en aning. Jag visste ju inte ens vart starten låg. Det va ju massvis med bilar och folk överallt. Henrik kom på den ultimata idén att följa efter nån annan vasaloppsklädd tjej och se vart hon tog vägen. Vi hittade fram och jag ställde mig i startled 11, och bad henrik genast åka hem igen, så jag inte skulle känna mig iakttagen.
Precis bredvid mig, stod en tjej som såg pratglad ut. Vi började kallprata lite om våra oerhört fräna skidor(vi hade lika dana! och lika dana pjäxor också). Ja o inte nog med det! vi va nästan grannar också. En varbergsbo!
Ja det va en mycket trevlig start.
Vi fick värma upp med lite gympa som instruerades av ett par gubbar i käcka , röda toppluvor.
O sen bar det av! Jag önskade min nya varbergskompis en trevlig resa och for iväg. Det var oerhört med folk i spåret, och i uppförsbackarna var det drygt att ta sig upp med människor tätt framför och tätt bakom sig. Men så småningom glesnade ledet.  Jag kände mig mycket peppad, och kände att jag hade världens härligaste glid. Och dessutom hade jag fäste. 
Under första milen var jag lite orolig hur jag skulle orka med allt. Jag hade ju trots allt bara åkt totalt 2,8 mil sammanlagt  under vintern innan loppet. Men inget kunde stoppa mig.
Jag hade 3 delmål i loppet. Första delmålet var Hökberg, där jag visste att henriks mamma,pappa och Brorsa skulle stå o heja. Det gjorde de också. Men jag som hade sånt oerhört glid valde att inte stanna till.
O i Läde befann sig mitt andra delmål. Det var antonia. Hon hejade på mig ordentligt och 3 glas med sportdryck!. Hade ju förmånen att känna en vätskeutdelare.
Tredje målet var förstås målgången i mora.
Där gav jag mina absolut sista krafter. Istället för krans fick jag en tjejvasadalahäst( av fam Bergman) runt halsen och en chockolympic gamesmedalj av  mina kollegor Carina och Johanna. Til min besvikelse hade dessvärre innehållet(chokladen) i min erövrade medajs ramlat ur  någonstans på målsträckan
Sen var det gjort. Det var en oerhört trevlig tur och trevliga motionärer i spåret.
Med tanke på att jag var i nästa sista startledet, var det också flera nybörjare och tanter. Detta gjorde att det var många livsnjutare som gled omkring i loppet.
Henriks morbror skall ha en stor eloge för den suveräna vallningen han genomförde åt mig på fredag kväll. Kunde inte varit bättre. Kom i mål efter 3 H och 19 min. Kanske ett riktigt tantresultat. Men jag är faktiskt nöjd.
Nog om vasaloppet.
Nästa helg ska jag iväg på jympaledarutbildning i Stockholm under 4 dagar.Därför är det hårdträning som gäller i veckan. Allt för att känna mig lite starkare inför nästa vecka. Imorgon blir det premiär på "Morahälsan". Vågar inte riktigt gå dit själv, men får väl lov nu när jag köpt ett kort.

Håll i hatten ikväll, om Xynthia hälsar på.
Nu går jag iväg och bakar en kladdkaka. Har fått beställning av Henrik.

Adjö. Nu är det inte kul med snö!

RSS 2.0